Smaken som baken...

Det allra första intrycket av en annan människa
består ju oftast av yta.
Hur vi ser ut.
Hur vi uppför oss.
Hur vi klär oss.

Fel klädkod ger fel intryck.
Glittrande långklänning på tisdagseftermiddagen i kassakön på ICA
är lika fel som jeans och t-shirt på Nobelfesten.



Samtidigt ska man gärna sticka ut lite, för att inte försvinna i mängden.
Men med stil.
Vid klädvalet ska hänsyn tas till tillfälle, kroppsform och ålder...



Men Humör, då?
Dagsform?
Om man är glad och glammig en måndagmorgon, är det okej att klä sig därefter då?
Utan att bli betraktad som underlig?

Vad finns det för regler att hålla sig till?
Vem avgör vad som passar sig och vad som inte gör det?
Och ifall det passar mig?

Permalink Allmänt Kommentarer (16) Trackbacks ()


Kommentarer

Postat av: Mita

Jag får väl ändå hoppas att det är du själv som avgör detta =)

Postat av: Em

Det finns de som VILL vara en i mängden och så finns det de som alltid vill synas och så finns det såna som vill både och, allt efter humöret. Jag klär mig efter humöret utifrån ovanstående, men jag klär mig aldrig i något jag inte gillar själv. Klädkoden har väl med social anpassning att göra och kan även demonstrera att man inte vill anpassa sig. Nåt sånt.. ;)

Sv: Du skriver så välformulerade kommentarer och sätter ord på saken på ett annat sätt än mig, det gillar jag. Jag älskar ord. :)

Postat av: Stattinskan

Äsch, jag är galen när jag känner för det, klär upp mig när andan faller på men springer lika gärna bort till konsum i flätor och joggingbrallor med Gällivarehäng, osminkad och surmulen ... Jag skapar egna regler i trafiken, inte alltid så lyckat men jag ger mig tillåtelse att göra det när det gäller min personlighet ;-D Regler? Inte kan personligheten styras av regler väl?

SVAR: Haha du är rolig du! Ja, vi kastbyter ... du tar min lägenhet i Malmö (havsnära men ej badvänligt just nu, såvida du inte gillar "vinterbad") och jag på Rhodos på ditt hotell ;-D

Kram

Postat av: anne

Jag skulle nog tro att glittrande långklänning funkar bättre på ICA än jeans på Nobelmiddagen, på ICA skulle man iaf bli insläppt!!!



Sv. Nix, inte House, men ny ledtråd finns! :)

Postat av: Gun

Ibland kan jag tycka att det läggs för stor vikt vid hur folk går klädda, fast det är ju lite viktigt ibland också.

Jag är en sån där som gärna vill smälta in och inte synas så mycket. Man jag klär mig ju efter humör också såklart. Hemma går jag i mysbyxor, fast inte hur sunkiga som helst.

Postat av: Gun

Sv: Jag trodde deckarförfattare gillade lik! :D

Postat av: Anonym

men visst är det kul att sticka ut från mänden?! går alltid med gympaskort när jag går ut o dansar men på streetpackfester kan jag klä upp mig om jag känner för det.



sv:Haha, Det tror jag säkert att jag skulle göra men vet du hur hur lång tid det har tagit mig att få ihop den lilla läsarskara jag har. Vill ju inte skrämma iväg dem!!

Postat av: Bara Jag

Huvudsaken är att man känner sig bekväm i de kläder man har valt. Oftast är ju vi ju så kloka att vi inte känner oss bekväma i paljettklänning en förmiddag vid återvinningen eller i säckiga jeans på svärmors 60 års fest :-) Om vi lever upp till vår egen kodex räcker det.



Kram!

Postat av: Anonym

sv: Antagligen skulle läsarsiffrorna öka med min ljuva sång.. ett dåligt försök är bättre än inget alls!

Postat av: Britt

Jag kan i mitt jobb komma som Prinsessan Lea eller Byggare Bob till jobbet....fast jag klär nog mig ganska traditionellt - jeans och långärmad eller kortärmad T-shirt. Tröjan är i alla tänkbara färger...så det är väl där jag tar ut svängarna...sådär lite lagom.

Postat av: Diana

Jag är öppen med hur folk ser ut. Men sen kan jag tycka att man kan visa sina vädar respekt genom att piffa till sig lite som man ska iväg på kalas. Samma om man är bjuden på något som har klädkod så tycker jag det är ofint att inte följa den.

Postat av: Gilla

Jag gillar nog det äldre paret bäst. Men jag skulle inte gå ut på det viset. Men batik var det längesen jag tillverkad och sen använde.



Svar: Hej och tack för att du skrev i min blogg.

Välkommen hit!

Kul att vi vann båda två hos Kloppan.

Barcelona är vår bästa stad och vi vill resa tillbaka dit. Men det har inte blivit av. Att kryssa är minsann inte dumt det heller.

Gilla

Postat av: Afrodite

Tycker det är härligt att få vara lite som man vill och har inga problem med annorlunda stilar alls. Själv växlar det mellan en heldag i pyjamas till lite stramare uppklätt i kjol och tights. Beror på humör och dagsform. Men det är ju ändå ofrånkomligt att klädkoder finns, särskilt i formella lägen som vid nobelfesten. Sen är ju klädkoderna olika för olika kulturer. Gäller att trots allt vara lite medveten. =)

Postat av: gladmymlan

jag VILL gå min egen väg men hamnar i nåt jeans-eller-tajts-träsk likförbannat.

jag vill gå runt med yvigt vildvuxet illrött hår, knallrött läppstift, en jättevid hatt, en sån där redig zigenarkjol och cowboyboots och ha ett glas rötjut i ena handen o en cigg i den andra även om det råkar vara måndagförmiddag:))

men

jag går i vanliga baggyjeans o en tröja istället:)



fast rött hår har jag:)

fast rötjut är jag allergisk mot

och rökning är ju inte tillåten på allmänna platser som en ica-kö:))

kramen!

Postat av: Selma

Ofta är det så tycker jag att människor klär i det de kan bära upp. Det som på något vis stämmer för dem själva. Alltså på en generell nivå, när man inte känner sig utklädd till någon annan brukar det vara ok. Inte alltid men för det mesta.

Postat av: Renee

Det kan ju bli lite galet om man kommer fel klädd. Jag gillar ändå att folk vågar vara lite annorlunda


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback