Lunchfundering

Så var det torsdag.
Pannkakorna är slut sedan länge, liksom inspirationen.
Det känns som om bloggandet har gått på tomgång ett bra tag nu och hjärtrytmen är minst sagt oregelbunden.
Läget är kritiskt men stabilt, skulle man nog kunna uttrycka det, men ännu är jag inte redo att trycka på den stora röda knappen som det står ta bort blogg på.
Kanske kommer kreativiteten tillbaka hux flux när jag minst anar det.
Hoppas det.
För övrigt går livet sin gilla gång, antingen är det mer än tjugo minusgrader eller så snöar det.
I dag snöar det inte...
Fast det blir lite, lite ljusare för varje dag, det kan man inte undgå att märka ändå. Långsamt blir dagarna längre och oavsett hur djupt snötäcket än ligger så är det ett faktum att vi går mot vår.



Snötäcket på taket skottades bort i går av Sonen och hens kompis. (Det är inte dom på bilden om ni undrar..)
Taket som skottades är platt och stort och dom skötte jobbet med den äran. Uppenbarligen finns det mer kraft i fjortonåriga pojkkroppar än man kan tro när man ser dom i avslappnat tillstånd uthällda i soffan.

Maken skottade ladugårdstaket. Duktigt det också, även om han fuskade lite...
Varför använda spade om man inte måste? ;D

Permalink Allmänt Kommentarer (17) Trackbacks ()


Kommentarer

Postat av: Diana

Klart du inte ska ge upp bloggen! Du ska se att inspirationen kommer nu när det blir allt ljusare.

Postat av: Ama de casa

INTE röra röda knappen! Inspirationen återvänder när du minst anar det. Vila dig i form bara :-)

Postat av: Krönikören

Den knappen är röd för att man INTE ska röra den. Bara så du vet.



Sv: Men ska jag skicka hem Nån till dig då? Det kanske är bättre än Ingen?

Postat av: Barbro Binda

Ge faan i röknappen! Ta re ba lugnt, du kommer dig. Ingen kräver att du ska vara på topp hela tiden. Kram pådä!

Postat av: Anna

Onää förbjudet strängeligen förbjudet!;-) pausknappar=tillåtet, stoppknappar? Nixpix!

Kraaaam!

Postat av: Mita

Pausa kan du göra, men stänga, icke sa nicke. Bloggtorka drabbas vi alla av då och då,

Häftigt sätt att skotta tak på,hi,hi...och aporna var väl för söta,

Kramen på dig!

Postat av: Marie Sjöström

Hejsan



Tack för en trevlig blogg!



Jag hittade er sida och undrar om ni skulle vara intresserade av att publicera en länk till våran klients hemsida?



Denna artikel har en diskret länk till Expedias hemsida, som vi sammarbetar med.



Namn: Expedia

URL: http://www.expedia.se/



Tack för att ni har tagit er tid och läst. Tveka inte att kontakta mig om ni har några frågor. Jag skickar gärna artikeln till er om ni är intresserade.



Med vänlig hälsning,



Marie Sjöström

OBAN Multilingual

Postat av: Svorskan

Ser lite riskabelt ut att snöröja på taket på det sättet, men han vet säkert vad han gör och det borde vara betydligt enklare. :D

Postat av: krulli

Att ta bort den är väl kanske lite för mycket?

Postat av: Afrodite

Här tyckes ikke på "ta-bort-knappen"! Ta en paus...kom igen...! =)

Kram på dig denna lördag!

Postat av: Gun

Du kan ju inte bara ta bort ditt mästerverk så där heller. Vid närmare eftertanke är det förbjudet. Enligt lag. Straffbart. Bara så att du vet. ;D

Postat av: Britt

Skulle det inte kännas som om du arbetat i onödan om du bara slängde allt i papperskorgen? Och vad gör du om du ångrar dig? Finns det en ångerknapp bredvid den röda? Om inte tycker jag du låter bli den och vilar dig i form i stället. Det gör inget om bloggen mognar lite orörd ibland. Det mår den bara bättre av.



Smart av din man att skotta taket utan att riskera sitt liv. Sån smarthet uppskattas...helst av anhöriga! Skulle önksa att mina anhöriga tog intryck av honom.

Postat av: Pia

Vilken fiffig idé, att skotta taket på det där sättet!! Smart!

Postat av: Bara Jag

Måste säga att din make har gett kreativt tänkande helt nya dimensioner!! KRAM!!

Postat av: Dansbandsfrun

Pausa du, det måste man göra ibland men inte sluta. Aja baja! ;)

Min son fick se bilden på aporna nu o han skrattar fortfarande hahaha så söt! Bilden alltså...ja, min son också förstås...eh...jag lämnar detta nu innan det spårar ur ;)

kram

Postat av: Ulla

Även min blogg lever på övertid, men precis som du är jag inte redo att trycka på den röda knappen. kämpa, kämpa

Postat av: Krönikören

Ska bara säga att jag saknar dig och dina fyndiga inlägg.



Men jag förstår hur mycket tid du har fått till annat.



Du kommer väl tillbaka?


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback