I jakten på den perfekta Nyårsoutfiten hamnade jag till sist på makens inrådan uppe bland kartongerna på svärfars vind, och HERREGUD vilka fynd jag gjorde!!
Som en kvalitetsmellandagsrea fast mycket bättre och gratis!
Både jag och dottern fick hjärtklappning över somliga godbitar från 50-, 60- och 70-talet.



Dessutom fick jag låna en hel kasse hattar och klänningar från sötaste Sandra, så nu har jag minsann att välja mellan!
Lyxproblem...



Hattifnatt...



Och Fnatt i Hatt!!

Och vad det gäller klänningen så blir det nog Karl Lagerfeldt som får följa med på partaj...



Jag kommer visserligen varken att våga äta eller dricka av rädsla för att spilla på den, men vill man vara fin får man lida pin... Tack för lånet Sandra!

Vilket sällskap jag får till festen återstår dock ännu att se.
Maken har nämligen inte kommit tillbaka än från sin klädfixarrunda.
Men han har en plan tror jag, åtminstone en vag aning som möjligen innefattar lösmustach och slokhatt...
Eller inte, ifall han går på plan B.
Den som lever får se...

Hursomhelst vill jag önska er alla ett riktigt Gott Nytt 2011!!
Måtte lyckan och hälsan följa oss alla på de sju haven.
KRAM!

Våra nyårsfester brukar inte gå av för hackor.
Samma gäng och lika kul, år efter år efter år.
Temat bestäms enväldigt av den eviga värdinnan (och värden, såklart..) som även ansvarar för den alltid lika fantastiska dukningen.
I år är det alltså Filmtema och Femtiotal som är grejen.
Och hatt.


Maten hjälps gästerna åt med. Vi ansvarar för en rätt var och turas om från år till år.
Vad som faller på just vår lott att tillaga är än så länge höljt i dunkel, men det lär väl visa sig...
Gott brukar det bli och skoj brukar vi ha.




Fjolårets tema var Nobelfest och vintervitt!



Jag & söta dottern!
Inte ofta vi hamnar på samma bild, men desto roligare när det händer...

Nu ska jag googla lite på 50-talsfilm i hopp om att hitta någon möjlig look-a-like...som INTE är platinablond och storbystad...

Betty Boop?
Tarzan?
Garbo?

Så var julen förbi.
Skinkan uppäten, julklapparna öppnade och kära syster med familj på väg hemåt igen.
En bra jul, på det hela taget trots att barnen snarare himlar än tindrar med ögonen åt tomtemor nuförtiden.
Älg, rådjur och lax och lamm i rökta, stekta och torkade varianter.
Ett överflöd av delikatesser och hjärtlig gemenskap.
Så här på Annandagen infaller lugnet och soffhörnet har en oemotståndlig dragningskraft.
Mätt, nöjd och belåten ser jag fram emot att slippa trängas på mellandagsrean.
Just nu känns det som om jag har allt jag behöver.

Jag har bott vid en landsväg i hela mitt liv och gör så fortfarande.
Den kantas av åkrar och ängar och skog och åtminstone sommartid är det precis lika vackert som det låter.
Det går an på vintern också, men det är klart att sommarens grönska förgyller det hela ytterligare.
Så här på landet är vi inte så där alldeles nog med att plocka upp efter hunden när den gör ifrån sig vid vägrenen.
Såvida det inte råkar inträffa vid någons tomt eller postlåda såklart, lite folkvett har vi trots allt i behåll.
Sommartid försvinner det i gräset men på vintern blir det liksom lite mer synbara bevis för det hela, iform av gul  snö och frusna korvar i snön...

Det är det sistnämnda som är problemet.
Dom ses nämligen som något av en delikatess av hunden i huset...
Han spottar ut när man säger till, men om man inte ser efter sitter den där som en frusen, brun cigarr i mungipan.


Pratar du skit om mej, matte?

Eftersom han är vid tämligen gott hull är det knappast näringsbrist som är orsaken.
Hursomhelst gynnar det inte precis andedräkten.
Skitäckligt är vad det är.

Nån som känner igen sig?

På grund av diverse omständigher blev det som ni kanske har märkt en rejäl bloggpaus för mig under veckan som gick.
När både tiden och lusten saknas blir det som det blir, tyvärr.
Upp som en sol och ned som en pannkaka.
Ska försöka ta nya tag igen.
Vi får se hur det går.
See you. <3

Härmed har jag nöjet att inbjuda er ALLA - såväl väljare som meningsmotståndare samt förstås alla ministrar till
inflyttningsfest i mitt nya kryp-in:

TAAADAAAAA!!!



Sagerska Palatset!

Tack för lånet av bilden, Ama.
Givetvis bor du här istället för på hotell nästa gång du är i Stockholm.
Mi casa es tu casa! :D

Festen kommer att gå av stapeln den 1:a Schyssti kl. 17 fram till så länge vi orkar och ni vill gå hem.
För er som inte har koll på den nya kalendern kan jag berätta att den 1.a Schyssti infaller på en Slödag i år.

Nobelfesten i all ära, men nog bleknar den lite i sammanhanget, tycker ni inte...?

I dag får man vara försiktig när man sticker ut näsan.
Det är så kallt att man riskerar rimfrost i både mustaschen och ögonbrynen.
Tjugo minus har vi just nu utanför husknuten.
Det borde vara Förbjudet, eller hur Förbudsministern...?

Fast det ska visst bli värre, sägs det.
Det är det enda det står om på löpsedlarna, nuförtiden.
"Kölden från Sibirien" och "Ishavskylan" och det ena med det andra.
Men inte hjälper det att skylla på vädret.
Jag skyller på Syndabocken istället!

Tur att man har tak över huvudet, det finns ju dom som inte ens har det.
Lite rimfrost i ögonbrynen är ju trots allt inte mycket att gnälla om.
Det är ju faktiskt riktigt snyggt.

                           
        
  



Svaret var alltså Valfläsk!

Svorskan knäckte mitt listiga (?) paketrim snabbast av alla och lätt som en plätt.
Jag som hade förberett ledtrådar och allt till ingen nytta...

Nåja - GRATTIS, Svorskan till ÄNNU en ministerpost!
Från och med nu är hon alltså BÅDE Klagomålsminister OCH Listighetsminister!
En alldeles lysande kombination, måste jag säga.

Och att sitta på två stolar samtidigt blir nog inga problem.
I Regeringen är den förmågan nästan att betrakta som en förutsättning.

Kan ni lista ut vad som finns i paketet?


Flottigt och fett i fina paket
Det här är det bästa som väljarna vet
Rundhänta löften om allt som är bra,
det vill min regering att folket ska ha!

Den första som svarar rätt blir utnämnd till....
TAAADAAAA!! 
Listighetsminister!!

Listigt, va?

Bruce hörde av sig...

"JAG VILL VA' TALMAN!!!
Babbla kan jag, och jag är MAN! TalMAN! Jag är dessutom EN man. En är ett tal. TALMAN!
HAHAHAHA!"

Ähum.
Skulle inte tro det, va...
Men upp med hakan, Bruce. Jag har ett annat uppdrag till dig som passar dig MYCKET bättre.
Nåt jättesuperviktigt som ingen regering klarar sig utan.
Nåt svårt som inte vem som helst klarar av, men som du är som klippt och skuren för:

Nämligen jobbet som Syndabock...

Det sägs att skönheten kommer inifrån och
att det är insidan som räknas...
Eller åtminstone tanken.
Nåja.

Det här är i allafall framsidan.





Och det här är baksidan...



Tja, som sagt.
Det är inte lätt att vara utegran.

Och inte julgranshuggare heller för den delen, med all snö i skogen.

Och varför texten blev sådär tokstor har jag heller ingen aning om...

En Förbudsminister kan ju ingen Regering med självaktning klara sig utan, vilket Gladmymlan helt riktigt påpekade:

"meh herrejösses!!!!:
...har ansökningstiden för alla tjänster redan gått ut! jag vill ju vara Förbuds-minister! har redan upprättat en preliminär plan, på saker som ska förbjudas:
kyla, vinter, mindre än åtta veckors sammanhängande semester, cancer, magsjuka, tandvärk, mask i magen, huvudlöss, fästingar, MS,snor, fattigdom samt att arbeta mer än tre dagar i rad, utan en sammanhängande ledighet på minst fem dagar direkt efter, och självklart förbjuda arbetsdagar längre än 4 timmar ( om det inte är så att man älskar sitt jobb o frivilligt vill vara där mer än så åffcårse)
funderar även på att förbjuda influensor, och regn i mer än tre dygn i sträck,sommartid.
åh...snälla en Förbudsminister borde få vara sen med sin ansökan?
eller?
KRAMEN!!"

Klart jag böjer mig för sådana vattentäta argument.
Du är anställd!

TaaDaaaa!!!
And here are the results of the Fabulous Jury:

Åsa har sökt och fått tjänsten som Vice Statsminister.
Eftersom varken hon eller jag vill vara på jobbet mer än nödvändigt, utan (liksom den övriga nytillsatta regeringsstaben?) bara vill njuta av förmånerna, får hon delegera ut ansvaret som hon finner lämpligt.

Svorskan har självsvåldigt stuckit ut hakan och erbjudit sig att ta hand om klagomålen. (Undrar om hon begriper vad hon har gett sig in på?) Hon utnämns härmed till Klagomålsminister och med det jobbet förljer som sig bör obegränsade möjligheter att träna konflikthantering. Grattis, Svorskan...

Utrikesministerjobbet går till Ama de Casa.
Hon är liksom självskriven, eftersom hon redan är utrikes.
Ett generöst traktamente, fria resor och obegränsat med tapas ingår såklart. Samt fria wettextrasor förstås.

Diana belönas med den nytillsatta tjänsten Piffningsminister. Hon kommer att ansvara för matchning och stil i riket. Dessutom tillför hon förstås den touch av glamour som endast en riktig Prinsessa kan bidra med.

Gun blir finansminister, så klart! Ingen kan som hon trolla med slantarna. Hon kommer att göra underverk med statsfinanserna. Hon bara köper nåt jättestort utländskt företag, ångrar sig och lämnar tillbaka det och sen HIPPS VIPPS så har vi dubbla pengarna att lägga på den svenska välfärden!
Nanna blir ansvarig för utländska valutor. Som sagt - det hon inte vet om Cash, är inte värt att veta! Givetvis får hon betalt i dollar...

Britt blir Mellanrumsminister. Vad en sån egentligen gör har jag dessvärre inte riktigt klart för mig. Men det är säkert nåt bra. En sådan viktig post kan inte få ramla mellan stolarna. ..

Bimboministern (Alias Dandsbandsfrun) kommer säkert att få fullt upp med att driva alla blonda bloggares sak.
Vi andra - rödhåriga, mörka och gråsprängda får tydligen klara oss själva...

Agnetha är självskriven som Hälsominister. Hon är utan tvekan den mest kompetenta på denna post och nästan sorgligt insatt i ämnet. Att hennes kunskaper nu kommer svenska folket till del är hög tid. Därför får hon fritt välja antalet nollor efter efter första siffran på lönechecken.

Ellis får bli pr-ansvarig, det vill säga regeringens vackra ansikte utåt.
Samtidigt blir hon också chef för underrättelsetjänsten. Le vackert och håll öronen öppna, är vad som gäller.
Och ögonen också, om möjligt. :D

Bara Jag är vår nya Fixarminister.
Händigare kvinna är som bekant svårt att finna, hon fixar till allt från snö på järnvägsspåren till svininfluensan. Ingenting är omöjligt för denna kvinnliga motsvarighet till MacGyver. Ge henne ett gem och en gummisnodd så räddar hon världen. Ekonomiskt oberoende och superhjälte status blir hennes lön för mödan.

Ledighetsminister är ett krävande arbete. Faktiskt allför ansträngande för bara en person att ha hand om.
Så därför får Krulli och Afrodite dela på det jobbet. Halva jobbet för dubbla lönen, hur låter det?
 Jag vill ju inte att ni ska slita ut er.

Stattinskan blir Rättviseminister. Den lilla människans tröst i mörkret, klippan i stormen, rösten som för deras talan. Ungefär som det jobb hon har nu, fast med obegränsade resurser. Med lite guld på barrikaderna blir det liksom roligare att gå till jobbet.

Den alltid lika vältaliga och välformulerade Krönikören får äran att skriva alla mina tal under min kommande statsministerkarriär. Ju bättre tal hon skriver desto längre blir karriären... Ju fler dagar hon lyckas hålla mig vid makten, desto större blir hennes belöning. Vid närmare eftertanke är det nog säkrast att hon får sköta snacket helt och hållet.

Och Barbro, givetvis får du ta hand om mysmaken när jag är på resa. Skönt att veta att han hamnar i goda händer. Ost ska vi nog också kunna ordna...;D

Dessa är alltså de som i framtiden kommer att leda landet.
Bäva eller Jubla, som ni behagar.

Vilket gensvar jag fick på min lilla platsannons!
Kul!
Vad påhittiga ni är!

Ansökningarna dråsar in och det är minsann inget latmansgöra att gå igenom.
Annars verkar det vara just det som lockar mest.
Lönen och latmansgörat, alltså.
Helt naturligt.

So far kan jag meddela att följande tjänster är tillsatta:

Vice Statsminister
Utrikesminister
Finansminister
Piffningsminister
Hälsominister
Fixarminister
Mellanrumsminister (?)

Överlägset flest ansökningar har inkommit angående den prestigefyllda tjänsten som Ledighetsminister.
Där återstår fortfarande några bedömningar att göra, och slutstriden kommer nog att bli hård...

Fortfarande finns det massor av kreativa positioner kvar att anmäla sig till för den uppfinningsrike.
Bara fantasin sätter som bekant gränser.

Återkommer snarast med info om vem som fått vad.
Och varför.

Ännu en förträfflig sak med att vara statsminister är ju att man själv får äran att välja sin regering.
Och då tar man ju de man tycker bäst om, dum vore man ju annars.
Ifall de dessutom råkar vara de mest lämpade för uppdraget, så är det ju helt enkelt lysande.
Annars får det gå ändå.

Så vad säger ni?
Någon som är sugen på ett nytt jobb med obegränsade förmåner?

Tveka inte - skicka in en ansökan på vilken befattning/titel ni önskar,
befogenheter, eventuella kvalifikationer för jobbet, löneanspråk och andra önskemål.

Inkomna ansökningar kommer att behandlas helt godtyckligt från min sida eftersom det är jag som bestämmer, men som den konflikträdda stackare jag är, gör jag givetvis mitt bästa för att alla ska bli nöjda.

Jag ser fram emot att kunna presentera min nya regering i ett senare inlägg!

Jag har funderat lite på det där om ifall jag skulle bli statsminister.
Förutsättningen är ju att ha ett brett folkligt stöd, och det verkar ju inte vara några problem om man bara är tillräckligt populistisk...
Schyssti och Slödag verkar ju gå hem i stugorna.
Egentligen har man inte så mycket att förlora.
Har man väl lyckats få en position i regeringen så kan man helt enkelt inte misslyckas.
Även om man skulle misslyckas.
Missköter man sig tillräckligt så vecklar fallskärmen ut sig så att man landar mjukt och behagligt ändå.
Oftast på ett bättre jobb, dessutom.
A win/win-situation, liksom...

Jag är tämligen övertygad om att tid är relativt.
Att klockan ibland går fortare och ibland långsammare än den ska och att en minut inte nödvändigtvis alltid innehåller sextio sekunder.
När man väntar på något kan en minut vara fem minuter lång och har man bråttom så är den inte mer än sådär fjorton sekunder.

Jag menar, det häringa sekund/minuträkningssystemet har ju funnits sedan URMINNES TID, och det förstår man ju att det inte går att lita helt och fullt på något som är så gammalt.
Finns det någon som verkligen har kontrollräknat sekunderna på sistone och sett efter att det verkligen stämmer?
Alltså. TIDERÄKNING har man ju hört talas om, men hur ofta görs det egentligen?
Jag slår vad om att OM det gjordes skulle det komma fram att vi systematiskt har snuvats på miljooooner sekunder genom tidsåldrarna.

Ett gigantiskt tidsspill till vår nackdel som det faktiskt är hög tid att vi får tillbaka.
Om man räknar retroaktivt borde det röra sig om åtminstone en extra månad om året, om man går tillbaka ända till The Big Bang.
Kanske mer.
Jag tycker nog att det är dags nu för professorerna att få tummen UR och ge tillbaka den tid som gått förlorad.
Pay-back-time, alltså.

Jag tar gärna min extramånad på sommaren, tack.
Inklämd mellan Juli och Augusti.
Jag tänker kalla den Schyssti.

Jag funderar på att skicka in en skrivelse till regeringen med förslag på vissa förändringar i världsordningen som skulle vara mig och övriga samhällsmedborgare till nytta.

Helgerna till exempel, är lite snålt tilltagna i förhållande till resten av veckan tycker jag.
Två ynka dagar att återhämta sig på och ladda om och hinna med allt som man inte hinner med under arbetsveckan, det känns faktiskt lite orättvist.

Antagligen kommer dom att komma dragandes med ekonomiska argument och hävda att det blir för dyrt om alla bara jobbar fyra dagar istället för fem, men se även det har jag tänkt på.

Det hela är egentligen mycket enkelt.
Istället för att ta en dag av arbetsveckan i anspråk kan man väl hitta på en ny dag att klämma in som en förlängning av helgen.
Vad då GÅR inte?
Klart det går, om man bara vill.
Om Reinfeldt och Kungen bestämmer det.
Om man bara tänker lite outside the box...

Den nya dagen kunde heta Slödag och den skulle passa perfekt att stoppa in mellan Lördag och Söndag.
På Slödag får man göra precis vad man vill, eller ingenting alls om man hellre vill det.
Tänk er tjugofyra extra timmar i veckan att lägga på sig själv, familjen, relationen, husdjuren, hobbyn eller sofflocket.
Jag är övertygad och att det skulle göra underverk för folkhälsan.
Mindre sjukskrivningar, färre skilsmässor, effektivare arbetsdagar.

Måndag, Tisdag, Onsdag, Torsdag och Fredag, Lördag, Slödag, Söndag.
Så Mycket Bättre.
Eller hur?

Snön når till knävecken och andedräkten fryser till is.
Och nu kommer det mera snö.
Jisses!
Årets vinter är minsann hård mot dom hårda.
Och kall mot dom coola.

Vilken himla tur då, att man varken är hård eller cool,
utan snarare en töntig mjukis...

Provsmakning av årets glögg.
Jovars, saffranssmak - den är riktigt god!
En av dom bättre årgångarna faktiskt.
Och en peppis med ädelost på passar perfekt som tilltugg.
Lägg till en filt över axlarna, fårskinnstofflor på fossingarna, en bra film på TV och mysigt sällskap så har ni mitt recept på en mysig hemmakväll.
Och i morgon är det sovmorgon!
Lucky me!

Det finns dom som nöjer sig med att mata fåglarna, men det känns lite futtigt tycker maken...
Må så vara att menyn är lite enahanda, men rådjuren gillar ensilage-balarna som ställs ut och ryktet om traktens bästa uteservering sprider sig snabbt.
Stället är populärt och ibland är det trångt om saligheten.
Fast det bryr sig inte älgarna om.
Dom verkar tro att dom äger stället, allt enligt pricipen störst går först.
Och rådjuren går snällt undan och väntar på sin tur.
Dom vet att maten räcker till alla, och att det fylls på igen så fort det tar slut.
När snön ligger djup och marken är frusen är stödutfodring en förutsättning för att råddisarna inte ska svälta ihjäl.
En och annan hamnar visserligen så småningom i grytan, det ska inte förnekas.
Men det får väl räknas som en form av återbäring.

Syslöjd har aldrig varit min grej.
Handarbete i allmänhet och symaskiner i synnerhet håller jag mig så långt bort ifrån som det går.
Vi är inte kompatibla med varandra, helt enkelt.

Det som inte går att laga med silvertejp eller häftklammer är hopplöst förlorat i min värld, och de färdigsydda köpegardinerna har genom åren omsorgsfullt nålats upp till rätt längd, allt för så långt det är möjligt undvika nål och tråd.

Antagligen rör det sig om nån sorts allergi.

Men utvecklingen går ju som bekant framåt (oftast) och nu har jag upptäckt att det faktiskt finns hjälpmedel även för den här sortens bekymmer.



Lösningen heter Strykband, en liten klisterremsa som på ett närmast magiskt sätt fållar och fäster ihop tyget när man stryker på det!
Antagligen är jag sist i Sverige med att göra denna upptäckt, men det förtar inte glädjen över att själv ha lyckats fixa till såväl dukar som julgardinerna!
Här har man förgäves försökt begripa sig på symaskinsmonstret i alla år alldeles i onödan, och så visar det sig att det är STRYKJÄRNET man ska använda sig av!

Att sy med strykjärnet är ju plättlätt.
Och plättlätt - det är min grej!