Förkylt!

Näskanna!!
En näskanna är det och ingenting annat.
Inte för att jag har våga prova den, den ser rätt otäck ut tycker jag.
Här är det pappersnäsdukar, fishermansfriend, nässpray och alvedon som gäller.
Flunsan har slagit till hårt och skoningslöst.
Vet inte än om vi talar om flunsan med stort S, men den duger bra den här också.

Börjar med feber och halsont.
Åtminstone kändes det som feber.
Osäkerhetsfaktorn beror på att termometer har saknats i hushållet sedan mitten på nittiotalet. Vill minnas att vi hade en när barnen var små, är nästan helt säker på det faktiskt.
Plötsligt en dag var det bara borta.
Var den tog vägen är en gåta, men det var inte jag som hade den sist.
Maken har visserligen gått väldigt rak i ryggen sedan dess, men det är säkert bara en slump.

Maken är nämligen också drabbad, hemska öde, vi trodde alla in i det längsta att han skulle förskonas.
Har gjort allt för att undvika kroppskontakt samt minimerat alla alternativa smittvägar men förgäves.
Det är inte han på bilden, men anisiktsuttrycket är rätt likt. Lidande.
Samtidigt blir ju vi andra så väsentligt mycket friskare vid blotta jämförelsen.



Vi nyser i kör arton gånger i sträck, men så klämmer han i med en nittonde och vinner duellen i sudden death.
Syster yster med familj har rest upp till norr bara över helgen, för att umgås och fira att jag fyllt 40 år och en vecka.
Åttio mil, tur och retur på sjuttiotvå timmar.
Det är syskonkärlek, det.
Blir både rörd och glad och tacksam och tackar med kramar och influensavirus...?
En souvenir att ta med hem till Sundsvall.
Nåt som man kan dela med sig av och som räcker länge...

Fast halsen känns bättre nu, faktiskt.
Nu sitter det mest i huvudet, men det gör bara ont när jag tänker, så det är inte så farligt.

Skellefteåtrakten är den plats i landet där Svinsmittan sprider sig värst, tydligen.
Men det är knappast den som jag har fått.
Begriper inte hur det skulle ha gått till.
Jag träffar ju knappt folk nuförtiden, sitter mest och bloggar dygnet runt.

Måste ha blivit nåt fel på antivirusprogrammet.

Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()


Kommentarer

Postat av: Barbro Binda

Men ojdå! Krya på dig, och tänk på att inte tänka. Det förvärrar bara tillståndet. För du har väl tillstånd? :-)

Postat av: Nanna

Åhh, jag lider med dej! Krya på dej! :)

Postat av: Nanna

Hur har du det? Mår du något bättre? Jag hoppas det!! :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback