Teknikpanik
Teknik är, med en lätt underdrift inte min starkaste sida.
Allt från symaskiner till kopieringsapparater sätter all heder i att motarbeta mig på alla sätt och ogillandet är från min sida ytterst besvarat.
Antagligen är det hela grundat i ett genuint ointresse att lägga ner tillräcklig tid på att sätta mig in i hur saker och ting egentligen fungerar. Lättja, om du vill.
Hellre läser jag Krig och Fred baklänges på originalspråket än läser instruktionsmanualen till valfri teknisk produkt.
Jag provar mig fram. Trial and error. Oftast error.
Teknik ska förenkla saker, om jag har förstått det rätt. Fungera. Inte jäklas och gå i baklås.
Min erfarenhet är att saker lika ofta gör saker svårare.
Räknar till fem fjärrkontroller på soffbordet. Fem. Som ska kombineras på olika, outgrundliga sätt för att åstadkomma önskad kanal. Ett sabla mysterium. Har provat mig fram även här. Verkligen försökt. Går inte. Lyckas jag byta kanal försvinner ljudet, alternativt ligger ljudet från föregående kanal kvar. Med oftast är resultatet tyst och svart. Ingen fara, då läser jag en bok istället. Eller hänger upp tvätten.
Men det retar mig att jag inte kan.
Och mest av allt retar det mig att jag känner mig dum i huvudet för att jag inte kan.
Barnen kan ju. Men inte jag. Och så jäkla dum är jag inte.
Klamrar mig fast vid hoppet om att det handlar om en medfödd egenskap. Som man har. Eller inte.
Om jag hade den skulle den här bloggen vara ett stilexempel på smakfull design. "Header" och "Banner" i välkomnande utförande. Kamerabilder (just den nöten ska jag knäcka) och youtubelänkar och en presentation. Synliga kommentarer som går att kommentera.
Och apropå mysterier så har jag ingen aning och varför texten i förra inlägget plötsligt jäste till femdubbel storlek.
Lite teknisk support, någon??